EllenElinor - Elinor Näslund's blogg

2012-02-29
19:21:23

Den 28 februari

Dagen 28 februari befann jag mig på jobbet från kl 5.00 till 22.45… det är nog något jag inte gör om igen, det var påfrestande. Det skulle också bli en superbra dag hade jag tänkt, visst, delar av den var bra men mot slutet var jag mest förvirrad och satt och stirrade rakt fram.

Det hela började med att Jag var reserv på morgonen, en kollega ringer för han måste vara hemma med sjukt barn så jag får åka ut med 8.42 tåget. Dalia och jag han klart med det mesta i köket så det kändes väldigt bra. Att jag åkte ut på det tåget tyckte jag var positivt för det betydde att bästa Josef skulle vara på tåget tillbaka mot Göteborg sedan och var det sushi-lunch planerad. Allt gick bra ända tills jag varit på tåget upp mot Gbg i några minuter. Då får tågvärden sms om personpåkörning i Falkenbergstunneln. Detta resulterade i att mitt tåg fick slutstation Halmstad och skulle vända mot Malmö/Köpenhamn igen. Jag kom överens med min boss att jag skulle stanna på ”denna sida om Halmstad” tills tågtrafiken släpptes på igen, detta tog drygt 2 timmar tror jag. Jag han ner till Båstad och tillbaka till Halmstad men fick hoppa av det tåget där och vänta på nästa för då skulle trafiken vara igång igen.

När allt var städat och trafiken släpptes på så tar jag 13.02 tåget mot Götet och bossen ringer och säger att jag måste vända direkt i Göteborg, alltså ankommer jag 14.17 och åker söderut igen 14.42. Tågen rullar finfint resten av dagen och lite otur kan man väl säga att jag hade när jag får reda på att jag ska åka ännu en vända och då till Halmstad 19.42, ingen annan som kunde ta den turen, då fick jag äntligen en paus på en timme. Vi blev sena i Varberg på grund av ett sent mötande tåg så jag fick hoppa av i Falkenberg. Min handdator krånglade då skärmen slutade fungera, det var en spricka i den men jag kunde inte minnas om det var det hela dagen eller när det uppkommit, den fungerade inte i alla fall… jag var så trött så jag kände mig bara förvirrad. Som tur var så skulle jag bara åka pass hem, fick träffa nya kollegan Caroline också, det var knappt några resenärer så hon gick några vändor genom tåget och sedan satt vi och pratade lite, gick igenom hur hon kände för jobbet, det var hennes andra pass. Jag förklarade lite och hon hade lite frågor, det var kul.

Dagen blev ju inte som Jag tänkt, den blev bara konstig. Självklart påverkas man när någon ställer sig framför tåget även om man inte är med på just det tåget, det var ju en kollega till mig som drabbades och jag vet ju vilken tågvärd och lokförare som var ombord också så man känner ju att det är lite jobbigt för dem och då blir man själv lite nere. Funderar lite och så. Men jag har hört att det är okej med dem. Även med min kollega mår okej.

Så av dygnets 24 timmar var jag nästan 18 på jobbet. Kom hem halv tolv och somnade som en sten så fort huvudet hamnade på kudden. Nu ska jag vara ledig i två dagar och de dagarna tillbringas i Varberg hos syster Frida. Åker dit i eftermiddag. Hoppas jag får tårta till frukost i morgon! Hoppas på fint väder så vi kan var ute.

peace out

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: