EllenElinor - Elinor Näslund's blogg

2011-06-15
20:23:22

Sylt och grädde

Det var ett märkligt dygn jag var med om från i går eftermiddag till idag eftermiddag. Jag vet inte riktigt vad som satte igång det. Jag har varit nedstämd lite, inte känt att jag varit mig själv. Jag kan inte beskriva det. Hade övernattning från i går till i dag i Helsingborg och hade en hopplös känsla i kroppen. Sov jättedåligt, vaknade fyra eller fem gånger och trodde jag försovit mig, jag var dessutom pigg när jag vaknade alla gångerna. När alarmet sedan ringde var jag också pigg och klev upp kl 04.45 utan att snooza. 

Känslan fortsatte och jag kände mig inte glad, det var inte jobbet det berodde på och när tågvärden frågade hur jag mådde idag då så blev svaret: "idag är en dag då jag skulle kunna vara otrevlig mot folk utan anledning". Då är det något som inte stämmer känner jag. Jag åkte hem utan att säga hejdå till köket och packen vilket aldrig händer annars, dock betalade jag spårvagnen vilket händer väldigt sällan. Väldigt märkligt.  Väl hemma vid kl 9.30 slängde jag mig på sängen och sov till kl 15, låg sedan och stirrade i taket i 40 minuter och i nuläget vet jag inte alls vad jag tänkte på. 

Bestämde mig för pannkakor med mycket sylt och grädde och gick till Hemköp. På vägen därifrån ringer Tim, en vän från norr. Vi pratade om allt möjligt; jobb, Hedesunda, framtid... det brukar vi prata om, han brukar ringa när han jobbar, han kör lastbil och vill ha sällskap ibland. Sedan stekte jag mina pank och man kan säga att jag åt sylt och grädde med lite pannkakor... mådde bättre efter det och irngde Mamma och efter både prat med Tim och Mamma kände jag mig som Elinor igen och det där konstiga är påväg bort :)

Ska inte jobba förrän fredag och då är det övernattning igen så torsdag och fredag blir lediga dagar om ingen ringer. Fast i morgonkväll ska Magnus hjälpa mig att byta slang på cykeln så då får jag inte jobba.
Jag är inte helt återställd men jobbar på det.
peace out
Kommentar:
2011-06-15 @ 23:15:22
#1: Inger

Livet är upp och ner så är det. Något ma bara kan acceptera och välkomna hur svårt det än är och om man förstår eller inte. Känslorna lever sit eget liv och ofta finns de en förklaring även om man inte ser detdirekt. Inget konstigt med det. Du är bra kom ihåg det! Kramar i mängd, Inger

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: